Mullevangen

Ända fram till artonårsåldern (1787) bodde Dubbe hemma vid sin mor,
Christina. I alla fall står han antecknad som närvarande vid
husförhören där. 1787 fick han tjänst som handelsbetjänt hos
rådmansänkan Barbara Fåhræus,
och hos henne stannade han sedan i fem år tills han 1792 försvinner ur
de gotländska rullorna. Först tre år senare dyker hans namn åter upp så
troligt är att han vistades utomlands eller på fastlandet där han
utbildade sig till handelsman.
Väl hemma igen ansökte han om burskap som handelsman, varefter han
genomförde en godkänd examen och sedan förklarades behörig att “varda i handelssocieteten inskriven och därefter handel och köpenskap driva”.
Han öppnade en bod i sin mors fastighet och affärerna gick av allt att
döma bra för 1798 köpte han det stora trappgavelhuset (Lilliehornska
huset) som låg mittemot och dit både butiken samt hans mor flyttade in.

En tid senare anställde han Axel Hägg som bokhållare och som kort därpå blev kompanjon till Dubbe. 1799 gifte sig Axel Hägg med Dubbes syster Catharina Maria Dubbe (1773-1865) och de flyttade sedan till Katthammarsvik till Dubbes nyinköpta gård Katthamra. Där anlades en tid senare ett skeppsvarv, som kallades för Bolaget
och som började konkurrera med Donner i Visby. Affärerna gick lysande
och det var framförallt detta som grundade Dubbes förmögenhet.

Kanonerna vid Jacobsberg, Follingbo.
Den 23 maj 1802 gifte sig Dubbe (32) med 31-åriga Anna Bothilda Torsman
(1771-1837). Bröllopet firades på Roma kungsgård. Anna hade varit gift
förut – hon hade vid 16 års ålder blivit bortgift med Gustaf Björnram
som var över 40 år gammal. Denne hade efter 3 dagars äktenskap tagit
hemgiften och stuckit från ön för att aldrig mera återkomma. Efter att
Björnram flera år senare erkänt att han fått barn med en kvinna i
Finland upplöstes äktenskapet (1799).
Anna Torsman var en rik kvinna och genom giftermålet med henne kom
Dubbe i besittning av gården Rosendal i Follingbo, som var ett
slottsliknande hus med mer än 30 rum (huset brann ner 1902).

Dubbes affärer gick som sagt bra och i början av 1800-talet köpte han
egendomen Ungbåtels i Follingbo och 1805 Lythbergs samtliga fastigheter
i Visby. Redan 1792 hade han också börjat driva kalkbruksrörelse då han
köpte Skaks gård i
Östergarn med dess gamla kalkugn, och till Ungbåtels hörde också ett
kalkbruk, och vidare skaffade han sig, ensam eller som delägare,
äganderätt till kalkverk i Ar, Ljugarn, S:t Olofsholm, Sysne och den så
kallade kronokalkugnen i Visby. Dubbe var med andra ord en av sin tids
största kalkbrukspatroner.

Dessutom hade han rederiet som han tjänade mycket pengar på. Han tycks ha börjat med en liten galeas
1797, varefter en betydande utveckling följde under 1800-talets första
årtionde. Kriget tycks inte ha medfört några svårare förluster, även om
ett av hans fartyg kapades av danskarna 1808. Sin största omfattning
hade hans rederirörelse under tiden 1810—1830, med ett växlande antal
fartyg – något år uppåt 20 stycken. De flesta av hans fartyg gick på
Östersjön med last av kalk och trävaror men några gick även till
Turkiet.
När ryssarna ockuperade Gotland i april 1808 var Dubbe i Stockholm men
fick från högsta ort order att bege sig till Visby där han bland annat
blev budbärare och
rådgivare när svenskarna återerövrade ön.

Jacobsberg i Follingbo
Med sin hustru Anna fick Dubbe tre döttrar som alla dog små:
* Fredrica Lovisa, född och död 1804 (1)(2)
* Jacobina Lovisa Christina, 21/10 1806 – 13/11 1811 (död 5 år gammal)
* Anna Maria Wirginia, 18/7 1808 – 30/10 1808 (14 veckor gammal)

En bit ifrån sitt gods Rosendal i Follingbo skapade Dubbe en lustgård
med ett utsiktstorn där man såg långt ut över bygden. Utsiktstornet
bestod av fyra stenpelare mellan vilka ett hus i trä byggdes i tre
våningar (se bild).
När Dubbes tre döttrar avlidit med några års mellanrum inrättade han,
med kunglig tillstånd, ett gravkammare vid sin lustgård (som ligger
precis under Follingbomasten). I en smal öppning mellan två
bergsplatåer lät han mura upp en gravkammare med två kopparbeslagna
dörrar och som tak lades en gravhäll från 1300-talet som kom från S:t
Hans ruin i Visby. Barnen ligger där i sina kistor svagt belysta av en
smalt fönster och en förgylld barockkrona.
Efter att Anna avlidit 1837 lämnade Dubbe Gotland, och arvingarna, som
inte var intresserade av lustgården, lät den förfalla. Utsiktstornet
brann ner 1958 och det återuppfördes inte. Lusthuset vid Jacobsberg har
skildrats av författarinnan Emilie Flygare-Carlén i romanen “Jungfrutornet”.

Beroende på var man läser så finns olika uppgifter om födelse och död för dottern Fredrika Lovisa.
(1) I Visby dödbok står det att hon dog 9/9 1805
(2) I husförhören åren 1790-1808 står det att hon föddes i augusti 1803.
På gravmonumentet ute vid Jacobsberg står det dock att hon föddes och dog 1804. Personligen tror jag mer på gravmonumentets inskription, jag tror inte man skriver fel på en sådan.

Dubbe har även gått till historien som en man som ofta var i tvistemål
med många av Gotlands styresmän och måhända var han ingen lätthanterlig
person – dock sägs det att han var generös mot sina vänner och ofta
lånade ut pengar. Några månader före hustruns död upprättade de ett
testamente där de bland annat donerade 11,111 riksdaler och 6 skilling
banko till en understödsfond för “orkeslöse, fattige, sjuklige copwardieskeppare” och till underhåll av Jacobsberg avsattes 6,666 riksdaler, ändå fick det förfalla efter Dubbes död.

Dubbes hustru, Anna, dog den 11 november 1837 på Rosendal – vilket
råkade vara Dubbes 68-årsdag. Anna blev 66 år gammal, och efter hennes
död flyttade Dubbe till fastlandet (1839). Där hade han redan flera år
tidigare köpt ett antal fastigheter, bland annat godset Duvnäs i
skärgården där han bodde om somrarna. Dubbe dog i Stockholm den 7
november 1844, fyra dagar före sin 75-årsdag.

Författaren Pelle Sollerman (1914-2006) har skrivit en romantrilogi om Jacob Dubbe:
Köpmannen vid Lilla Strandporten (1942)
Ryssbrödet (1943)
Jacob Dubbes testamente (1944).